Kobylka zpěvavá (Tettigonia cantans) patří mezi největší druhy kobylek střední Evropy. Samci dorůstají délky až 30 mm, samice až 35 mm. Tento druh je charakteristický zeleným zbarvením s podélnou hnědou kresbou na hřbetě. Samice mají výrazně prodloužený kladélkový orgán, který přesahuje délku jejich křídel. Dospělci se objevují od poloviny července do října.

Syngende løvgræshoppe (Tettigonia cantans) er en stor løvgræshoppe. Den har samme farve og størrelse som stor grøn løvgræshoppe (Tettigonia viridissima). De to arter kendes fra hinanden på vingernes form, der hos den syngende løvgræshoppe er meget brede og kun strækker sig lidt ud over bagkropsspidsen. Hos stor grøn løvgræshoppe er vingerne meget lange og smalle. Hunnernes læggebrodsform kan også bruges. Hos syngende løvgræshoppe er læggebroden helt lige, hos stor grøn løvgræshoppe er den svagt nedadkrummet. Vingeformen på nymferne (de unge græshopper) er også forskellig på de to arter.

Idänhepokatti (Tettigonia cantans) on hepokattilaji, jota esiintyy Euroopasta ja Pohjois-Afrikasta Siperiaan ja Kiinaan ulottuvalla alueella. Se muistuttaa lehtohepokattia.

Tettigonia cantans, la sauterelle cymbalière, est une espèce de sauterelles de la famille des Tettigoniidae.

La locusta canterina (Tettigonia cantans (Fuessly, 1775)) è un insetto dell'ordine degli ortotteri e della famiglia dei tettigonidi.

De kleine groene sabelsprinkhaan (Tettigonia cantans) is een rechtvleugelig insect uit de familie van de sabelsprinkhanen (Tettigoniidae) en de onderfamilie Tettigoniinae.

Pasikonik śpiewający (Tettigonia cantans) – gatunek owada prostoskrzydłego z rodziny pasikonikowatych (Tettigoniidae). Występuje w Europie i Azji. W Polsce spotykany jest na obszarze całego kraju, na wilgotnych, trawiastych terenach, w tym na torfowiskach. Pospolitszy w górach (z wyjątkiem Tatr, skąd nie został wykazany) i na północy kraju. Pospolity gatunek, który można spotkać wśród krzewów i wyższych zarośli lub drzew. Stosunkowo często można go spotkać w miastach. Charakterystyczną cechą wyróżniająca go od innych pasikonikowatych są stosunkowo krótkie skrzydła tylko nieznacznie zakrywające koniec odwłoka. Samce dają bardzo donośne koncerty o dźwiękach przyjemnych dla ludzkiego ucha. Ich śpiew jest bardzo szybki, przedzielony częstymi przerwami. Pokarm stanowią mniejsze owady i pajęczaki, niekiedy występuje kanibalizm, zwłaszcza wśród samców.

Певчий кузнечик (лат. Tettigonia cantans) — вид прямокрылых насекомых из семейства настоящих кузнечиков подотряда длинноусых.

Sjungande vårtbitare (Tettigonia cantans) är en insektsart som först beskrevs av Johann Kaspar Füssli 1775. Den är stor och grön med relativt korta vingar och blir 22-33 mm. Den lever på frodiga marker och ängar, i skogskanter och längs dikeskanter. Som fullbildar finns den från juli till början av oktober. Hanen spelar från sen eftermiddag fram till midnatt, även i regnväder. Ljudet är kraftigt och hörs långt. Sjungande vårtbitare ingår i släktet Tettigonia och familjen vårtbitare. Arten har ej påträffats i Sverige. Arten förekommer närmast i Danmark, södra Finland och Baltikum, Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Tettigonia cantans, Tettigonia cinsine bağlı bir hayvan türüdür.