The Eurasian nuthatch, wood nuthatch (Sitta europaea), or simply nuthatch, is a small passerine bird found throughout the Palearctic and in Europe. Like other nuthatches, it is a short-tailed bird with a long bill, blue-gray upperparts and a black eye-stripe. It is a vocal bird with a repeated loud dwip call. There are more than 20 subspecies in three main groups; birds in the west of the range have orange-buff underparts and a white throat, those in Russia have whitish underparts, and those in the east have a similar appearance to European birds, but lack the white throat.
Its preferred habitat is mature deciduous or mixed woodland with large, old trees, preferably oak. Pairs hold permanent territories, and nest in tree holes, usually old woodpecker nests, but sometimes natural cavities. If the entrance to the hole is too large, the female plasters it with mud to reduce its size, and often coats the inside of the cavity too. The six to nine red-speckled white eggs are laid on a deep base of pine or other wood chips.
The Eurasian nuthatch eats mainly insects, particularly caterpillars and beetles, although in autumn and winter its diet is supplemented with nuts and seeds. The young are fed mainly on insects, with some seeds, food items mainly being found on tree trunks and large branches. The nuthatch can forage when descending trees head first, as well as when climbing. It readily visits bird tables, eating fatty man-made food items as well as seeds. It is an inveterate hoarder, storing food year-round. Its main natural predator is the Eurasian sparrowhawk.
Fragmentation of woodland can lead to local losses of breeding birds, but the species's range is still expanding. It has a large population and huge breeding area, and is therefore classified by the International Union for Conservation of Nature (IUCN) as being of least concern.
Translated Descriptions (17)
ar
wikipedia
كاسر الجوز الأوربي أو تُبُّس أوربي (Sitta europaea) هو طائر صغير من العصفوريات يوجد في جميع أنحاء آسيا المعتدلة وفي أوروبا. ومثل أنواع خازنات البندق الأخرى، فهو طائر قصير الذيل وله منقار طويل، وجزءه العلوي رمادي مزرق وله شريط أسود حول العين. وهو طائر عالي الصوت. وهناك أكثر من 20 نوعا فرعيا في ثلاث مجموعات رئيسية؛ والطيور من الغرب لها بطن برتقالي وحلق أبيض، والأنواع في روسيا لديها بطن، وتلك الموجودة في الشرق الأقصى لها مظهر مماثل للطيور الأوروبية، ولكن تفتقر إلى الحلق الأبيض.
الموطن المفضل هو الغابات النفضية أو المختلطة. يحتل الأزواج أماكن دائمة، ويبنون الأعشاش في ثقوب الأشجار، وعادة ما تكون أعشاش نقار الخشب القديمة، ولكن تكون في بعض الأحيان تجاويف طبيعية. وإذا كان مدخل الحفرة كبيرا جدا، فإن الإناث تحد من حجمها بالطين، وغالبا ما تكسو داخل التجويف أيضا. وتضع الأنثى من ست إلى تسع بيضات بيضاء ذات رقش حمراء على قاعدة عميقة من الصنوبر أو رقائق الخشب الأخرى.
يتغذى خازن البندق الأوراسي أساسا على الحشرات، وخاصة اليرقات والخنافس، رغم أنه يستبدل نظامه الغذائي بالمكسرات والبذور في الخريف والشتاء. ويتغذى الصغار أساسا على الحشرات، مع بعض البذور وغيرها بشكل الموجودة على جذوع الأشجار والفروع الكبيرة. وهو طائر معروف باكتنازه للأشياء، ويخزن المواد الغذائية على مدار السنة. المفترس الطبيعي الرئيسي له هو الباشق الأوراسي.
قد يؤدي تفتيت الغابات إلى خسائر محلية لطيور التكاثر، ولكن نطاق هذا النوع ما يزال آخذا في الاتساع. ويملك تعدادا كبيرا ومنطقة تكاثر ضخمة، وبالتالي يصنفه الاتحاد الدولي لحفظ الطبيعة (IUCN) على أنه ليس مهددا بالانقراض.
cs
wikipedia
Brhlík lesní (Sitta europaea) je malý druh pěvce z čeledi brhlíkovitých (Sittidae).
da
wikipedia
Spætmejsen (latin: Sitta europaea), 15 cm, er en almindelig ynglefugl i Danmark i ældre løvskove og parker. Uden for Danmark findes spætmejsen i størstedelen af Europa og østpå gennem Asien helt til Stillehavets kyst.
de
wikipedia
Der Kleiber (Sitta europaea), auch Spechtmeise, ist eine Vogelart aus der Familie der Kleiber.
es
claude
El trepador azul es una especie paseriforme de 14 cm de longitud, con cuerpo robusto, cola corta y pico largo. Las partes superiores son gris azuladas, las inferiores varían del rojo al blanco según la ubicación geográfica, con línea ocular negra. Presenta dimorfismo sexual con colores más pronunciados en machos. Muy ágil trepando troncos, a veces descendiendo cabeza abajo. Su dieta incluye principalmente insectos como orugas y escarabajos, complementándose en otoño-invierno con frutas y semillas. Nidifica en huecos de árboles, reutilizando nidos de pájaros carpinteros. Si la entrada es grande, la hembra la reduce con barro. Pone seis a nueve huevos blancos con manchas marrones. Habita toda Eurasia templada y montañas marroquíes, prefiriendo bosques caducifolios o mixtos con árboles grandes. Fuera de reproducción forma bandadas mixtas. Se reconocen quince subespecies clasificadas en tres grupos según coloración ventral.
fi
wikipedia
Pähkinänakkeli (Sitta europaea) on nakkeleihin kuuluva lintulaji. Sen ruoaksi kelpaavat sen nimen mukaisesti pähkinät. Myös hyönteiset ja kaura maistuvat tälle ”naamiopäiselle kiipeilytaiturille”lähde?.
fr
claude
Également appelée le pic maçon, cette espèce de passereaux de la famille des Sittidae mesure 14 cm de longueur. C'est un oiseau trapu à la queue courte et au long bec. Les parties supérieures sont bleu-gris, les parties inférieures de couleurs très variables selon la géographie, pouvant être blanc pur ou roux jaunâtre, avec ou sans zone pâle sur la joue. Elle présente un trait oculaire noir et un dimorphisme sexuel, le mâle ayant des couleurs plus prononcées. Oiseau bruyant au répertoire varié, elle émet divers chants en vuih répétés et des cris sonores en tuit lors d'excitation. Très agile, elle escalade les arbres avec facilité, descendant parfois tête la première. Elle se nourrit principalement d'insectes, complétant son régime de fruits secs et graines en automne-hiver. Elle peuple toute l'Eurasie tempérée et quelques localités des montagnes marocaines, privilégiant les forêts mixtes ou de feuillus avec de grands arbres.
it
wikipedia
Il picchio muratore (Sitta europaea Linnaeus, 1758) è un uccello passeriforme della famiglia Sittidae.
Misura circa 14 cm di lunghezza per 22-25 g di peso.
Il piumaggio è vivace, grigio-blu sul capo, sul dorso, le ali e la coda, mentre l'addome è color arancio. Le guance e la gola sono bianche; una striscia nera attraversa gli occhi fino ad arrivare al becco nero, lungo, appuntito e molto robusto. La coda e le zampe sono relativamente corte.
ja
wikipedia
ゴジュウカラ(五十雀、学名:Sitta europaea)は、スズメ目ゴジュウカラ科ゴジュウカラ属に分類される鳥類。ゴジュウカラ属の模式種。
ko
wikipedia
동고비(Sitta europaea)는 동고비과의 한 종으로 한국에서는 텃새이다. 몸길이는 14cm정도이다. 몸은 윗면이 회색빛을 띠는 청색이고 배는 노란색을 띠며 눈에 검은 선이 있다. 나무를 거꾸로 타거나 오르내릴 수 있다. 이 종은 유라시아에서 사는 종으로, 서식지는 활엽수림에서 딱따구리가 살았던 나무 구멍 등에서 서식한다. 먹이는 곤충류나 식물의 씨앗 등을 먹는다.
nl
wikipedia
De boomklever (Sitta europaea) is een vogel uit de familie van de boomklevers (Sittidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd in 1758 gepubliceerd door Carl Linnaeus in de tiende editie van Systema naturae. De naam 'boomklever' verwijst naar het dichtpleisteren van de nestingang, al heeft het op en neer lopen tegen de boomstam ongetwijfeld ook een rol gespeeld.
De boomklever is het enige lid van de familie in de Benelux. Hij kan met de kop omlaag langs boomstammen naar beneden klimmen, en daarin onderscheidt hij zich van spechten en boomkruipers, die alleen omhoogklimmen. Bovendien gebruiken spechten hun staart om op te steunen en dat doet de boomklever niet.
Hij is in vrijwel geheel Europa een tamelijk algemene standvogel. De opvallende en helder klinkende roep is vaak de eerste aanwijzing van zijn aanwezigheid. In de winter is hij een geregelde bezoeker van tuinen waarin pinda's worden aangeboden.
pl
wikipedia
Kowalik (zwyczajny), kowalik, bargiel (Sitta europaea) – gatunek niewielkiego, osiadłego ptaka z rodziny kowalików (Sittidae), zamieszkujący Eurazję oraz północno-zachodnią Afrykę. Nie jest zagrożony.
pt
wikipedia
A Trepadeira-azul (nome científico: Sitta europaea) é uma espécie de ave da família das trepadeiras (Sittidae). É encontrado na região temperada da Ásia e da Europa. Como as outras trepadeiras, possui cauda curta e bico longo, as partes superiores cinza-azulado e a linha do olho de cor negra. É um pássaro de canto melodioso. Existem mais de 20 subespécies divididas em três principais grupos: os do oeste possuem a parte superior das pernas laranjas, os da Rússia possuem a parte superior da perna branca e os do Extremo Oriente possuem a garganta branca.
Seu habitat preferido são florestas maduras de decíduas ou mistas, com árvores antigas e de grande porte, especialmente carvalhos. Os casais defendem seu território e nidificam em buracos nas árvores, comumente em ninhos abandonados de pica-paus, e às vezes em fendas naturais. Se o orifício de entrada for muito grande, a fêmea o diminui tapando parte com barro, podendo forrar o ninho da mesma forma. São postos entre 6 a 9 ovos brancos salpicados de vermelho.
Se alimenta principalmente de insectos, preferindo lagartas e besouros, mas durante o outono e o inverno podem comer nozes e sementes. Os filhotes comem insectos e sementes, que podem ser encontrados em troncos de árvores e galhos grandes. Facilmente se alimenta de comida servida por humanos, como restos de comida e sementes. Costuma estocar comida, fazendo isso o ano todo. Seu predador natural é o gavião-da-europa.
A fragmentação das florestas pode causar a perda das áreas de nidificação da espécie, mas apesar disso, sua área de alcance está aumentando. Sua área de alcance e reprodução é tão grande que a IUCN o classifica como espécie pouco preocupante.
ru
wikipedia
Обыкновенный по́ползень, или ямщи́к (лат. Sitta europaea) — небольшая птица из семейства поползневых, широко распространённая в Европе, Азии и Северной Африке. Обычен как в средней полосе России, так и в Сибири, где гнездится в лиственных, хвойных и смешанных лесах, а также в садах и парках населённых пунктов. В поисках корма ловко передвигается по стволам и ветвям деревьев, зачастую даже вниз головой.
sv
wikipedia
Nötväcka (Sitta europaea) är en liten fågelart i familjen nötväckor som häckar över stora delar av Palearktis. Det är en satt fågel, med stort huvud, kort stjärt, lång spetsig näbb och starka fötter. Ovansidan är blekt blågrå, ansiktet vitt, undersidan ljusare i vitt eller orangebeige och den har svart ögonbrynsstreck. Arten delas upp i ett tjugotal underarter.
Liksom andra nötväckor födosöker den efter insekter på trädstammar och grenar, och har förmåga att röra sig med huvudet före nedför träd. Frön och nötter utgör en betydande del av dess vinterföda och om hösten lägger arten denna föda på lager. Under vinterhalvåret besöker den gärna fågelbord. Boet placeras i en trädhåla. Arten är vanlig och det finns ingen oro för dess fortlevnad i de större delarna av dess utbredningsområde.
tr
wikipedia
Bayağı sıvacı kuşu (Sitta europaea), sıvacı kuşugiller familyasına ait bir kuş türü.
Avrupa'da park ve bahçelerde yaşarlar. Uzunlukları 14 cm. kadardır. Yuvalarını ağaç kovuklarına yaparlar. Böcekler ve tohumlarla beslenirler. Kuyrukları kısadır. Güçlü gaga ve ayaklara sahiptirler. Vücudunun üst kısmı mavi-gri renkte olup, siyah göz çizgisine sahiptirler. 5-8 kadar yumurta bırakırlar. Yumurtaları beyaz ve üzeri kırmızı beneklidir. Ötüşleri tekrarlayan tui tui tui sesleri şeklindedir. Yaptıkları yuva sadece kendilerinin girebileceği kadar bir açıklık içerir ve serttir.
zh
wikipedia
茶腹鳾(學名:Sitta europaea,「鳾」音同師)又名林鳾、普通鳾或歐亞鳾,在中國部分地區亦俗稱藍大膽,是廣泛分佈於歐洲及亞洲等地的小形雀鳥,也是鳾科鳥類中最常見且分佈最廣泛的鳥類,因此在英文中的 Nuthatch 多單指這種鳥類。
像其他鳾類一樣,牠是一種短尾鳥,擁有長喙、藍灰色的上體以及黑色的眼紋。這種鳥叫聲響亮且反覆發出dwip的聲音。茶腹鳾有三個主要群體,超過20個亞種;分布於範圍西部的鳥種有橙色底色和白色喉部,俄羅斯的鳥種有較白的腹部,而東部的鳥種與歐洲的鳥種相似,但缺少白色喉部。
牠偏好的棲地是成熟的闊葉或混合林地,最好有大型的老樹,尤其是橡樹。成對的茶腹鳾擁有永久性的領地,通常築巢於樹洞內,通常是舊的啄木鳥巢,但有時也會使用天然的洞穴。如果洞口過大,雌鳥會用泥巴封住洞口,以減少洞口的大小,並經常將洞穴內部也塗上泥巴。雌鳥通常會產下6到9顆帶紅色斑點的白色蛋,蛋會被放置在松樹或其他木屑的深底上。
茶腹鳾主要以昆蟲為食,特別是毛毛蟲和甲蟲,但在秋冬季節,牠的食物中也會加入堅果和種子。幼鳥主要以昆蟲為食,偶爾也會吃一些種子,牠們的食物主要來自樹幹和大樹枝。鳾類可以頭朝下地在樹上覓食,也能攀爬覓食。牠們經常到鳥食台取食,除了種子外,還會吃含脂肪的人造食物。茶腹鳾是著名的儲食者,一年四季都會儲存食物。牠的主要天敵是北雀鷹。
林地的破碎化可能導致當地繁殖鳥類的消失,但這種鳥類的分布範圍仍在擴大。牠擁有龐大的族群和廣泛的繁殖區,因此國際自然保護聯盟(IUCN)將其列為「無危」物種。