Kobylka křovištní (Pholidoptera griseoaptera) je druh rovnokřídlého hmyzu z čeledi kobylkovití (Tettigoniidae). Je rozšířena v celé Evropě a v České republice patří k běžným druhům kobylek.

Die Gemeine Strauchschrecke (Pholidoptera griseoaptera), auch Gewöhnliche Strauchschrecke, ist eine Langfühlerschrecke aus der Überfamilie der Laubheuschrecken (Tettigonioidea). Die flugunfähigen Tiere besiedeln eine Reihe verschiedener Lebensräume, meiden jedoch sandige Lebensräume.

Pensashepokatti (Pholidoptera griseoaptera) on ruskea Suomessakin esiintyvä hepokattilaji. Sitä tavataan Saaristomeren ja Suomenlahden rannikolla sekä Ahvenanmaalla. Pensashepokatit ovat väriltään ruskeita tai punertavia, vatsapuoli on vihertävänkeltainen. Koiras on 14–19 mm pitkä, naaras 15–20 mm. Pensashepokateilla on erityisen lyhyet siivet. Sen elinalueita ovat puistot ja puutarhat jotka sijaitsevat merenrannan läheisyydessä.

La decticelle cendrée, Pholidoptera griseoaptera (appelée aussi pholidoptère grise), est une espèce de sauterelles de la famille des Tettigoniidae. Synonymes Pholidoptera aptera (Charpentier, 1825) - Ne pas confondre avec Pholidoptera aptera (Fabricius, 1793), la decticelle aptère ; Pholidoptera cinereus (Gmelin, 1790)

La folidottera cinerea (Pholidoptera griseoaptera De Geer, 1773) è una specie di insetti ortotteri incapaci di volare; appartiene alla famiglia Tettigoniidae.

De bramensprinkhaan, ook wel gespeld als bramesprinkhaan (Pholidoptera griseoaptera) is een insect uit de sprinkhanenfamilie sabelsprinkhanen (Tettigoniidae), onderfamilie Tettigoniinae.

Podkrzewin szary (Pholidoptera griseoaptera) – gatunek cieniolubnego owada prostoskrzydłego z rodziny pasikonikowatych (Tettigoniidae). Występuje w Europie. W Polsce jest spotykany na obszarze całego kraju, z wyjątkiem Sudetów Zachodnich, Kotliny Nowotarskiej i Tatr. Samce zazwyczaj są czerwonobrązowe lub szaro-brązowe. Osiągają długość 13–15 mm, a samice 16–19 mm. Strona brzuszna jest zielonkawożółta. Jego skrzydła są uwstecznione, u samic łuskowate. Powszechnie występuje wśród przydrożnych zarośli, na łąkach i polanach od lipca do października. Samica składa jaja na jesień najczęściej do ziemi, niekiedy w łodygach roślin, zbutwiałym drewnie lub w liściach. Rozwój larw trwa do maja. Osobniki dojrzałe (imagines) pojawiają się w pełni lata.

Buskvårtbitare (Pholidoptera griseoaptera) är en art i insektsordningen hopprätvingar som tillhör familjen vårtbitare. Buskvårtbitaren är en brunaktig vårtbitare med en kroppslängd på 13 till 20 millimeter. Dess habitat är buskiga marker, ofta i kanten av ängar. Ett kännetecken för arten är att dess vingar är starkt tillbakabildade, så hanen endast har mycket korta vingar medan honan vanligen saknar vingar helt. Som hos många andra vårtbitare stridulerar, eller spelar, hanen för att locka till sig honor. Detta sker främst under kvällar och nätter och sången består av ett kort, upprepat “tst“. Så kallad växelsång, då två eller ibland flera hanar omväxlande spelar och svarar varandra, är vanligt hos denna art. I Sverige finns buskvårtbitaren från Skåne och norrut till Värmland och Uppland och dess speltid är sensommar och höst.