Das Gebirgsmausohr (Myotis oxyotus) ist ein in Mittel- und Südamerika verbreitetes Fledertier in der Gattung der Mausohren. Genetische Studien ermittelten eine nahe Verwandtschaft zum Gelblichen Mausohr (Myotis levis) und zum Schwarzen Mausohr (Myotis nigricans), obwohl letzteres in einer Abhandlung von 2015 zu einer anderen Untergattung gezählt wird. Das Typusexemplar stammt vom Chimborazo.

Myotis oxyotus es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.

Myotis oxyotus (Peters, 1867) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi, diffuso nell'America centrale e meridionale.

산지윗수염박쥐(Myotis oxyotus)는 애기박쥐과 윗수염박쥐속에 속하는 박쥐이다. 볼리비아와 콜롬비아, 코스타리카, 에콰도르, 파나마, 페루, 베네수엘라에서 발견된다.

Myotis oxyotus is een zoogdier uit de familie van de gladneuzen (Vespertilionidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Peters in 1867.

Myotis oxyotus é uma espécie de morcego da família Vespertilionidae. Pode ser encontrada nos seguintes países: Bolívia, Colômbia, Costa Rica, Equador, Panamá e Venezuela.

Myotis oxyotus är en fladdermusart som först beskrevs av Peters 1867. Myotis oxyotus ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter. Arten blir 41 till 52 mm lång (huvud och bål), har en 37 till 42 mm lång svans och väger 4 till 6 g. Underarmarna är 38 till 43 mm långa, bakfötterna är 7 till 10 mm långa och öronen är 11 till 15 mm stora. På ovansidan förekommer mörkbrun päls som kan ha en orange skugga och undersidans hår är gulbruna med ett svartbrunt avsnitt nära roten. Huvudets kännetecknas av nästan nakna områden kring ögonen och nosen med mörkbrun hud samt av smala och spetsiga öron. Myotis oxyotus har en svartbrun flygmembran och vid svansflyghudens kant finns hår. Denna fladdermus förekommer i Anderna och i andra bergstrakter i norra Sydamerika från Venezuela till Bolivia. Den vistas i regioner som ligger 1800 till 3900 meter över havet. Arten hittas oftast i städsegröna skogar och nära skogskanten. I viss mån kan den anpassa sig till landskapsförändringar. I februari och juni dokumenterades dräktiga honor.